Jag har suttit och funderat ett tag och tycker att vuxnas syn på oss ungdomar inte alls stämmer in, dra inte alla över samma kam! Många av de vuxna i vår närhet tycker att vi lägger energi på så onödiga saker till exempel som datorer och mobiltelefoner. Men någon gång varje dag så tycker jag att vi ska få dra oss undan från " verkligheten" och få "leka" av oss i vårt alldeles egna "sagoland" 

Vi undomar lever ständigt med en stress och press och det förstår jag självklart att vuxna också gör. Men ni måste förstå att vi lever i livets svåraste period och med all press ni ger oss, knäcker ni oss! Jag vet också att ni gör det för att vara "snälla" men ibland blir det bara för mycket och att diskutera om saken finns inte på vår världskarta ännu. 

Jag vet att det finns så många fler än jag där ute i världen som känner sig pressad och stressad över till exempel sina studier och situvationen förvärras när man inser att detta inte går, jag kommer inte klara detta! Helt plötslig är självkänslan nere på noll för att vi återigen misslyckats och inte lyckats med att göra nära och kära stolta. Vet ni egentligen hur det känns att vara den där tjejen eller killen? Man ser på era ansiktuttryck hur besviken ni är! Inombords på oss svider det men vi försöker hålla hoppet uppe. Många som jag känner är exakt som jag, man är aldrig nöjd över sin insatts eller sig själv. Varje dag peppar jag mina vänner och berättar hur underbar dem är, det behöver man alltid höra för att någon gång kunna lyckas. 

Så om ni vuxna kunde visa mer förståelse för oss ungdomar tror jag att stämningen i hela situvationen skulle bli lättare och inte ligga som ett tjockt målntäcke. Ni måste stötta oss för att vi inte ska dra oss tillbaka och försvinna bort. Sluta tjata. Jag förstår att det kan vara svårt, för vem vill se sitt barns liv rasa samman. Men man lär sig av sina misstag. Ni föräldrar/lärare eller andra vuxna ska vägleda oss och sedan gör vi ungdomar valet.

Jag kan lova att många av oss har tagit en hel del felsteg, men vi står fortfarande upp, eller hur? Många kastade ihop något slags gymnasieval, men var inte riktigt säkra och andra kom inte alls in, men se för gudskull inte de som ett misslyckande, ni är lika mycket värda!  Jag och som så många andra är stressad över framtiden. Hur kommer det bli med jobb, kommer jag kunna försörja mig och min familj. Det är så många tankar som flyger runt i våra huvuden. Så tänk på det. Världen har blivit så himla orättvis. Förr fanns det jobb här och där och den som var bäst fick det helt enkelt. Men i dagens samhälle är det så himla sjukt.. Inga betyg i skolan likamed inget jobb i framtiden. Så står du där med en otrolig kunskap med inte några betyd är det tyvärr kört för dig vännen.. Dåligt men sant!! 

Håll huvdet högt och satsa långt, ni är bäst! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu byter jag blogg, men hoppas verkligen att ni händer med mig till nattstad! :)   http://www.nattstad.se/E.m.m.m.a ' ...

Hej, bloggen har fått vilat några dagar nu då jag inte har haft något roligt att berätta för er. Det har jag egentligen inte nu heller, men ville att ni skulle veta att jag lever!  Jag sitter på skolan och ska snart ha min första lektion för id...

Hejsan! Idag slutade jag egentligen klockan tio, men fick inte veta det fören klockan var 12:10. Då blev jag väldigt less, hatar när skolan inte informerar, suck! Men jag tog 12:55 bussen hem tillsammans med Öjje, så hon följde med mig hem os...

Hej käraste läsare! Idag blir det ett kort inlägg, av en trött Emma. Vi har fått ett nytt schema, som jag verkligen avskyr.. Trivdes relativt bra  med förra schemat, men kommer nog tycka om dehär till slut också.    Kom hem strax över halv ...