Trots att tiden gått så är de fortfarande svårt att förstå, min älskade vän du är saknad <3

Allt började med en helt vanlig dag, men som sedan blev något  helt annorlunda. Jag satt vid datorn som då var en vardag för mig. Jag kollade igenom facebook chatten för att kolla om någon rolig person var inne, liksom av ren vana som jag alltid brukade göra när jag loggade in. När jag såg ditt namn var det som en av de mäktigaste krafterna jag någonsin känt fick mig att skriva till dig. Inget märkvärdigt, utan en helt  vanlig simpel mening. Men som ändå blev början på det vi har tillsammans nu. 

Det började med en helt vanlig konversation, som sedan utvecklades till hjärtan på slutet av alla meningar, vi tog varandras nummer och vi fortsatte att smsa hela dagen och långt in på kvällen. Vi bestämde tillslut att vi skulle ses kvällen därpå. Dagen kom och datumet var 9: onde April. Jag hade tidigare varit med Filippa ute på Stöde hela dagen och strosat runt medan jag hela tiden hade dig i mina tankar. Vi satt på ica i en heltimme och väntade på att ni skulle komma och hämta oss. Jag var så nervös, min handsvätt droppade nästan från mina händer och hjärtat bultade fort och hårt och det slog en frivolt varje gång det åkte förbi en bil vid icas ingång. Jag var så himla rädd att det skulle vara ni. Filippa försökte hela tiden lugna ner mig. Men hur kunde jag vara lugn i en sånhär situvation. 

Tillslut kom ni och i kanske världens fulaste bil. Men jag tänkte inte mer på det och hoppade in med hjärtat uppe i halsgropen. Jag sa glatt hej till dig, jocke och Olle. Efter en liten stund lugnade jag ner mig och mina never blev äntligen sitt gamla vanliga. Jag satt i baksätet i mitten och hade dig på min högra sida, medan Filippa satt på min vänstra. Resan tog fart och vi satte fart mot stan och på hemresan omfamnade vi varandras händer och jag kunde tydligt känna din värme, vi kysste varandra och mitt hjärta bankade till rijält och jag svävade på moln för ett tag. Vi fortsatte att hålla hand enda tills jag och Filippa skulle hoppa av och säga hejdå till er. Du hoppade hur bilden som värsta hjältlimanen och kramade och pussade mig sedan hejdå. 

Filippa och jag hade en lång och intensiv natt med en massa prat.

Dagen efter bestämde vi ännu en bilträff, men nu hade jag ingen filippa som skyddade mig längre, hon hade nämligen åkt hem lite tidigare. Nervös väntade jag på dig hemma, du kom in och mötte mig i hallen och följde mig till bilden. Där Emelie, Jon och Wille satt och vänta på oss. Jag satt tyst och kollade ut genom rutan medan ni satt och surra och hade jätt trevligt. Det bestämdes att vi skulle åka på fest i Matfors och herre gud vad rädd jag var att du skulle bli full och alldeles odräglig. Jag kände genast att jag hade givit mig in på något jag inte gillade. Men gick in på festen med dig, men vi gick ganska fort ut därifrån och satte oss i bilen och myste lite i stället, inte blev du full heller! Emelie och Jon kom sedan till bilden och vi åkte vidare. Vi myste och jag svävade på moln resten av kvällen. Det var då jag förstod att jag hade fått jordens vackraste och underbaraste kille. Jag visste att vi var gjorda  för varandra. Men kvällen led mot sitt slut och vi sa åter igen hejdå till varandra, fast med lite fler tårar i hjärtat denna gång. 

Vi fortsatte att umgås och du sov sedan över hos mig för första gången, helgen därpå. Vi hade då bestämt ett datum för vårt förhållande och det fick helt enkelt bli 10:onde April<3

Nu har vi hållit ihop i över åtta månader, vi närmar oss nio månader och jag hoppas på en livslång framtid. Vi har hunnit gått igenom en hel del, både skratt och tårar faktiskt. Trots dysterstämning har jag aldrig tvivlat på om jag älskar dig eller ej. För jag vet att mitt hjärta tillhör dig och att jag är din för alltid. Jag hoppas på att vi får en ljuframtid tillsammans med massa glädje och lycka. Du är killen i mitt liv min prins <3

Love Emma